Kostnaden

När såret väl är infekterat är det för sent att förebygga

Människor som lider av kroniska sår eller komplikationer från akuta sår påverkas på flera olika sätt. Smärta, ångest och depression har rapporterats liksom upplevd försämrad livskvalitet på grund av förbandsbyte. Besvärande symtom, t.ex. sårsekretion och lukt kan leda till isolering. I en del fall kan ekonomin bli belastad pga. sjukskrivning, resekostnader samt merkostnader förknippat med omläggningar.

De mänskliga och ekonomiska kostnaderna för postoperativa sårinfektioner

Postoperativa infektioner (SSI) är ett stort hälsoproblem världen över. Sårinfektioner är en vanlig postoperativ komplikation vid vaskulär-, obstetrik-, gyn-, buk-, thorax- och kardiovaskulär kirurgi. Det förlänger sjukhusvistelsen och bidrar till signifikant ökad sjuk- och dödlighet.1,2

Postoperativa sårinfektioner som kopplas ihop med den växande antibiotikaresistensen har också blivit en utmaning för sjukvården världen över.

  • Postoperativa infektioner är de näst vanligaste nosokomiala infektionerna, som kräver sjukhusvård.3
  • En postoperativ infektion beräknas förlänga en patients sjukhusvistelse med cirka 3–21 dagar. Detta leder till ytterligare behandlingskostnader på mellan 900 € och 7300 €4 beroende på typen av ingrepp och infektionens omfattning.2,4
Beräkna värde

De mänskliga och ekonomiska kostnaderna för kroniska sår

De flesta kroniska sår är förknippade med ischemi, diabetes mellitus, venös stasisjukdom eller tryck. Detta utgör ett hälsoproblem med förödande konsekvenser i livskvaliteten hos patienterna. Det leder också till stora kostnader både för sjukvården och samhället.

Kroniska sår står för cirka 2-4 % av vårdbudgeten.5 Kostnader relaterade till behandling, till exempel förband, står endast för en mindre del av den totala kostnaden.

* Diabetic Foot online

Läs mer

Referenser

1.WHO. 2011. Report on the burden of endemic health care-associated infection worldwide. Geneva: World Health Organization.link
2.European Centre for Disease Prevention and Control. 2013. Point prevalence survey of healthcare-associated infections and antimicrobial use in European acute care hospitals. Stockholm: ECDC.link
3.Joint Commission Center for Transforming Healthcare. 2020. Surgical Site infections. Joint Commission Center for Transforming Healthcare.link
4.Leaper DJ, van Goor H, et al. 2004. Surgical site infection - a European perspective of incidence and economic burden. Int Wound J. 1(4):247–273.link
5.Posnett J, Gottrup F, et al. 2009. The resource impact of wounds on healthcare providers in Europe. J Wound Care. 18(4):154-161.link

Unsupported browser

This site probably won't work great in Internet Explorer. We generally only support the recent versions of major browsers like Chrome, Firefox, Safari and Edge.