Hoppa till innehåll
Kostnaden

När såret väl är infekterat är det för sent att förebygga

Människor som lider av svårläkta sår eller komplikationer från akuta sår påverkas på flera olika sätt. Smärta, ångest och depression har rapporterats liksom upplevd försämrad livskvalitet på grund av förbandsbyte. Besvärande symtom, t.ex. sårsekretion och lukt kan leda till isolering. I en del fall kan ekonomin bli belastad pga. sjukskrivning, resekostnader samt merkostnader förknippat med omläggningar.

De mänskliga och ekonomiska kostnaderna för postoperativa sårinfektioner

Postoperativa infektioner (SSI) är ett stort hälsoproblem världen över. Sårinfektioner är en vanlig postoperativ komplikation vid t.ex. vaskulär-, obstetrik-, gyn-, buk-, thorax- och kardiovaskulär kirurgi. Det förlänger sjukhusvistelsen och bidrar till signifikant ökad sjuk- och dödlighet.[1]Se referensinformation [2]Se referensinformation

Postoperativa sårinfektioner kopplade till den växande antibiotikaresistensen har också blivit en utmaning för sjukvården världen över.

De mänskliga och ekonomiska kostnaderna för kroniska sår

De flesta svårläkta sår är förknippade med ischemi, diabetes mellitus, venös insufficiens eller tryck. Detta utgör ett hälsoproblem med förödande konsekvenser i livskvaliteten hos patienterna. Det leder också till stora kostnader både för sjukvården och samhället.

Kroniska sår står för cirka 2-4 % av vårdbudgeten.[7]Se referensinformation Kostnader relaterade till behandling, till exempel förband, står endast för en mindre del av den totala kostnaden.

* Diabetic Foot online (Öppnas i ny flik)

Referenser

  1. WHO. 2011. Report on the burden of endemic health care-associated infection worldwide. Geneva: World Health Organization.

    Extern länk till referens1 (Öppnas i ny flik) Tillbaka
  2. European Centre for Disease Prevention and Control. 2013. Point prevalence survey of healthcare-associated infections and antimicrobial use in European acute care hospitals. Stockholm: ECDC.

    Extern länk till referens2 (Öppnas i ny flik) Tillbaka
  3. Joint Commission Center for Transforming Healthcare. 2020. Surgical Site infections. Joint Commission Center for Transforming Healthcare.

    Tillbaka
  4. Leaper DJ, van Goor H, et al. 2004. Surgical site infection – a European perspective of incidence and economic burden. Int Wound J. 1(4):247–273.

    Extern länk till referens4 (Öppnas i ny flik) Tillbaka
  5. European Centre for Disease Prevention and Control. 2013. Point prevalence survey of healthcare-associated infections and antimicrobial use in European acute care hospitals. Stockholm: ECDC.

    Extern länk till referens5 (Öppnas i ny flik) Tillbaka
  6. Leaper DJ, van Goor H, et al. 2004. Surgical site infection – a European perspective of incidence and economic burden. Int Wound J. 1(4):247–273.

    Extern länk till referens6 (Öppnas i ny flik) Tillbaka
  7. Posnett J, Gottrup F, et al. 2009. The resource impact of wounds on healthcare providers in Europe. J Wound Care. 18(4):154-161.

    Extern länk till referens7 (Öppnas i ny flik) Tillbaka